Måndag igen och 10 dagar kvar!
Ännu ett avsnitt av "Ensam mamma söker" är avklarat. Gud vad jag älskar det programmet! man blir så himla pirrig av att se när det pirrar mellan dem och jag kommer på mig själv med att sitta och le hela avsnittet igenom! :) Och gud vad fint Sverige är på sommaren. Sånt man inte tänker så mycket på förrän man kommer ifrån det. Men det är väl så man säger, att man inte vet vad man har förrän man förlorat det. Som tur är förlorade jag ju bara en sommar :) Och om 10 dagar bär det av hemmåt.. Jättespännande. Tror jag måste sätta mig ner och verkligen tänka mig in i att jag ska åka hem snart. För jag har inte ens insett det än, jag har inte tänkt så mycket på det. Kanske av rädsla för att faktist känna alla de där känslorna igen. Sorg, lycka, längtan, känslan av att nästan börja om på nytt igen. Ja alla de känslorna om vart annat. Det känns ju lite som ett steg tillbaka att flytta hem till er där hemma i Spången, även fast jag verkligen tycker det ska bli superkul och mysigt så har jag ju bott utan er sen jag var 17 så lite annorlunda kommer det ju såklart att kännas.
Har pratat en hel del med Elin de senaste dagarna. Ser så himla mycket fram emot att få komma hem och träffa dig igen ska du veta! Ska bli superkul. Och Sarah med. Kan inte säga i ord hur uppspelt och förväntansfull jag är att komma hem till er igen. Sen får man ju inte glömma Emma & Emma, Martin, Johan, Viktoria och Anna. Vänner betyder så mycket!
Man har verkligen insett vilka som är ens riktiga vänner under året som gått. Vilka som har brytt sig, frågat hur det är och sagt att de saknar en. Det finns ju vissa som jag, innan jag åkte kände var nära vänner, som jag inte har pratat med en endaste gång under året. Och andra som när man väl har pratat någon enstaka gång, bara pratat om vad som händer i deras liv och inte brytt sig om alls vad som hänt i mitt. Man måste ju faktist mötas halva vägen om det ska funka, tycker jag..
Men snart är jag hemma på hemmaplan igen. Där man vet precis när pendeln & bussarna går, där man kan vandra runt och bara vara. Man vet hur allt funkar och vad man har att förvänta sig. Även fast det nog kommer kännas ganska lugnt, tyst och litet i jämförelse med vardagen man haft här i D.C. Det är ju lite skillnad på storlek. Här bor 10 miljoner mäniskor i D.C och omnejd, Sverige har 9 miljoner totalt utspritt över hela landet. Känns konstigt tycker jag :p
Aja, dags att hoppa in i duschen.
Peace out!
Har pratat en hel del med Elin de senaste dagarna. Ser så himla mycket fram emot att få komma hem och träffa dig igen ska du veta! Ska bli superkul. Och Sarah med. Kan inte säga i ord hur uppspelt och förväntansfull jag är att komma hem till er igen. Sen får man ju inte glömma Emma & Emma, Martin, Johan, Viktoria och Anna. Vänner betyder så mycket!
Man har verkligen insett vilka som är ens riktiga vänner under året som gått. Vilka som har brytt sig, frågat hur det är och sagt att de saknar en. Det finns ju vissa som jag, innan jag åkte kände var nära vänner, som jag inte har pratat med en endaste gång under året. Och andra som när man väl har pratat någon enstaka gång, bara pratat om vad som händer i deras liv och inte brytt sig om alls vad som hänt i mitt. Man måste ju faktist mötas halva vägen om det ska funka, tycker jag..
Men snart är jag hemma på hemmaplan igen. Där man vet precis när pendeln & bussarna går, där man kan vandra runt och bara vara. Man vet hur allt funkar och vad man har att förvänta sig. Även fast det nog kommer kännas ganska lugnt, tyst och litet i jämförelse med vardagen man haft här i D.C. Det är ju lite skillnad på storlek. Här bor 10 miljoner mäniskor i D.C och omnejd, Sverige har 9 miljoner totalt utspritt över hela landet. Känns konstigt tycker jag :p
Aja, dags att hoppa in i duschen.
Peace out!
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag har faktiskt inte insett ännu att du snart är hemma! och det kommer vara så underbart att få ha dig här, men det kommer även kännas ovant till en början - speciellt, som du säger, att du kommer bo hemma i spången. det bästa kommer vara att få sitta o prata med dig face-to-face om allt,e ftersom vi inte pratat så jättemycket under din tid i usa, men jag har ju hört allt från pappa, camilla o mamma om vad som hänt dig så . längtar jätte mycket iallafall!! men det tror jag du vet :) PUSS&KRAM!
Trackback
